Skytte i OS

Skytte har i en form eller annan varit med i olympiska sommarspelen ända sedan de moderna spelens födelse 1896, endast två gånger har det inte funnit med någon skyttegren i sommar os, åren 1904 och 1928.

En skyttegren för herrar var en av de nio första eventen i de första moderna olympiska sommarspelen i Aten, 1896. Under spelen i Paris 1900 använde man till och med levande duvor som rörande mål, något som aldrig skulle hända idag. Som tur är var det faktiskt det enda tillfället då levande måltavlor användes, efter spelen 1900 började man använda lerduvor istället.

1907 var ett stort år för skytte, 17 juli det året bildades ISSF, International Shooting Sport Federation. I början hetter det dock Union International de Tir, UIT, och på engelska kallade man det även för International Shooting Union, ISU, men 1998 under kongressen i Barceloa ändrade man förbundets namn till det de har idag.

Skytte grenarna blev borttagen för spelen i Amsterdam, 1928, men återinfördes i nästa sommar os 1932 i Los Angeles, men bestod då endast av två grenar:

  • 25 meter pistol
  • 50 meter gevär, liggandes

Och svensken Bertil Rönnmark tog hem guldet i gevärsgrenen. Under de kommande året ökade dock antalet grenar stadigt till de nådde sitt maximum på 17 grenar under sommarspelen 2000 och 2004, 2008 utgick dock grenarna double tap och 10 meter viltmål. Alla grenar som var ”herrgrenar” var faktiskt öppna för alla mellan 1968 – 1980, efter det började män och kvinnor tävla separat.

Det har alltid varit populärt bland skytteentusiaster att spela på oddset på skyttegrenarna som dyker upp i de olympiska sommarspelen och nästa tillfälle 2016 i Rio de Janerio kommer troligtvis inte vara något undantag.

Amerikanerna är överlägset först när det kommer till medaljer inom skytte, de har totalt mer än dubbelt så många som andraplatsen, Kina, med 107 medaljer (50 guld; 29 silver; 25 brons) mot Kinas 49 (21 guld; 13 silver; 15 brons). Sovjetunionen har faktiskt fortfarande tredje flest guldmedaljer och är därför tekniskt sett på tredje plats med sina 49 medaljer (17 guld; 15 silver; 19 brons). Tätt därefter på fjärde plats kommer Sverige med totalt 56 medaljer (15 guld; 23 silver; 18 brons). Och det är ju antalet guld som avgör vilken rank landet håller, annars hade Sverige legat på andra plats med näst flest medaljer totalt sett.